You are here

Ytbehandling


Handmålning med pensel

Eftersom vi utför ett gediget hantverk så målas även våra dörrar för hand och med pensel. Det innebär att ni har möjlighet att välja färgnyans helt fritt enligt NCS skalan. Ni kan välja olika färgsättning på in och utsidan av dörren, ni kan välja en annan nyans eller färg i spegelns profil eller dess fris.

Tack vare att vi målar för hand får ni en stor valfrihet i färgsättningen och kan välja kulörer så att den är anpassad efter resten av huset.

Penselmålning ger även liv åt färgen och man slipper ett ”plastigt” utseende, eventuella skador som kan uppstå är lätta att åtgärda. 

För de som är duktiga på att måla och som önskar att måla själv så går det utmärkt att få dörrarna endast grundmålade.

För de som önskar det lilla extra rekommenderar vi att låta dörren målas med linoljefärg vilken är en gammal beprövad färg som ger ett mycket vackert och hållbart resultat.

Här finner du pris på målning av enkeldörrar.
Här finner du pris på målning av pardörrar.

 Film om målning av enkeldörrar och pardörrar.
 

Nedan följer fakta om linoljefärg från vår leverantör Ottosson Färgmakeri AB.

Råvaror

Att tillverka en produkt med hög kvalité kräver goda råvaror. Linoljan som vi använder är en kallpressad olja. Det betyder att linfröna pressas utan att först värmas upp. Den olja man då utvinner är en s.k. ”jungfruolja” som är den bästa då man inte får med så stor andel mättade fettsyror och andra föroreningar i form av slemämnen.

Oljan från det lin som vi använder är odlat i södra Sverige. Områdena kring Östersjön och Baltikum har ett mycket bra klimat för linodling. Lin kan endast odlas i tempererade klimatzoner och Kanada är världens största producent.
 

Linoljan som kommer ut vid pressningen kallas rå linolja. Den råa linoljan använder vi som spädning i grundfärger då vi önskar en extra impregnerande effekt. Vi använder den också som huvudingrediens vid vår tillverkning av konstnärsoljefärg.
 
För att förbättra linoljans torkförmåga upphettar man den råa kallpressade linoljan tillsammans med någon procent metallsalt, ex. kobolt, mangan, som hjälper linoljan att oxidera bättre.
Under upphettningsprocessen tillförs luft (syre). Linolja kokar inte som vatten vid 100 grader utan den ökar sin temperatur successivt tills den självantänder vid 350 grader. Därför är det viktigt att under ”kokningen” kunna styra temperaturen. Den linolja vi använder har upphettats till 150 grader. Den saluförs under namnet Svensk kallpressad kokt linolja.
 

Den kokta linoljan har en något högre viskositet än den råa, men har en extremt god inträngning och vidhäftningsförmåga till underlaget, jämfört med modernare bindemedel som akryl och alkyd.

Färgpigment

Valet av färgpigment är egentligen viktigare än valet av linolja för att uppnå goda resultat.
Utbudet av färgpigment har aldrig i historien varit större än idag. Många ”nya” pigment har aldrig testats tillsammans med linolja. Det innebär en stor utmaning att välja rätt sort och kvalité.
 

Vi använder till 90 procent oorganiska färgpigment. De består av olika metallföreningar och har en uttalad kornstorlek. Dit hör t.ex. naturligt förekommande jordpigment, zinkvitt, titanvitt, järnoxidpigment m.m. Dessa pigment har den bästa ljusäktheten och man har lång erfarenhet för hur dessa pigment fungerar.
Under 1900 talet har man utvecklat den organiska kemin som har givit värdefulla bidrag till nya pigment med goda egenskaper. Vi använder exempelvis monastralgrönt, monastralblått, och kinakridonrött, för att öka vårt urval av kulörer.
 

När man väljer pigment är det viktigt att bedöma om pigmentet är ”opyntat” dvs. att det inte är utdrygat med billigare fyllnadspigment. Jag kan illustrera detta med att berätta, att i början av min verksamhet så köpte jag pigmentet ”grön umbra nr.30”. Detta pigment fanns i Riksantikvarieämbetets provsamling från 1984, och var därför påbjudet att använda.
 

När vi tillverkade färg på detta pigment fick vi stora problem med lagring i burken. Färgpigmenten sjönk och man fick en hård torr klump i botten. Vid en granskning av pigmentet framkom att det var en mixad grön umbra som innehöll stora mängder billig tungspat som är ett fyllmedel, dvs. ett vitt pigment som vid blandning med linolja blir ofärgad och transparent och underordnar sig de kulörta pigmenten. En naturlig umbra är ett mjukt och lätt pigment som inte sjunker vid lagring. Vi använder idag en naturlig grön umbra nr.786 från italienska jordar.
Vad betyder utdrygning på detta sett mer än problem med lagringsbeständighet? Jo, det påverkar åldrandet av färgen. När linoljan bryts ner av solen utvändigt så tappar man djupglansen som linoljan ger, och pigmenten går mot sitt ursprungliga utseende (torrpigment). Fyllnadspigmenten är ju vita när de inte är blandade med linolja, och följdaktigt så blir den åldrande färgen mycket ljus och kritig vid brist på linolja. Vidare påverkar utdrygningen med fyllnadsmedel färgen så att täckkraften försämras.

Tillverkning

Hur tillverkar man linoljefärg? Ja, det beror på vilka pigment man använder och vilket ändamål man har för färgen. Linoljefärg är den färgtyp som tillåter den största variationen utan att det behöver bli fel. Kunskapen ligger i styrning och balans mellan linoljan, pigmentet, lösningsmedlet.
 

Varje färgpigment har ett individuellt oljetal som styr mängden linolja i förhållande till pigmentet. En del pigment kräver mycket linolja i förhållande till sin vikt, andra kräver mindre för att ge en färgpasta med likvärdig viskositet. Denna färgpasta kan dessutom ha den egenheten att den vid en tids lagring förändrar sin viskositet av sig själv, och blir antingen tunnare eller tjockare. Egenskaperna på linoljan kan även variera från skörd till skörd, och det kan i sin tur påverka balansen linolja/pigment.
Dessa variationer gör man måste hela tiden vara misstänksam mot färgmaterialet och inte räkna med att allt blir lika från gång till gång. Det stimulerar, och man håller sig vaken.
 

I vår tillverkning av basfärger, dvs. när vi tillverkar en färg från ett kulört färgpigment och linolja, så väljer vi bearbetningsmetod utifrån pigmentets egenskaper. Vi förfogar över olika maskiner som mekaniskt bearbetar färgmassan så att den får bra egenskaper. Många jordpigment som guldocker är ganska grova, och kräver en justering av kornstorleken för att den ska fungera i linoljefärgen. Vi använder då ett valsverk som river ner storleken på pigmentet. Denna ”färgrivning” fördelar pigmentet/linolja från en tjock grov massa, till en slät och jämn produkt.
 

Den är fortfarande för tjock att använda som målarfärg så vi tillsätter ytterligare linolja för att göra den strykbar. Vi tillsätter även till en aning torkmedel (sikativ) för att hjälpa färgen att bli dammtorr på c:a 1-2 dygn.
Dessa färgbaser är alltså kulörta och innehåller endast sitt pigment och linolja. (I moderna färgtyper använder man mer eller mindre vita baser till vilka man tillsätter brytfärg för att ge kulör). Utifrån våra färgbaser kan vi sedan bryta alla sorters kulörer. De blandas helt enkelt med varandra. För våra standardkulörer vägs de olika baserna ihop för att ge den rätta nyansen.
 

När det gäller specialnyansering så blandar vi på fri hand och öga. En specialbeställning kan vara en gammal färgflaga eller någon annan förlaga som vi försöker kopiera med vår erfarenhet och kunskap. Förutom vår linoljefärg för byggnation så tillverkar vi en linoljefärg för konstmåleri. Färgen är ämnad att användas som traditionell konstnärsfärg, till dekorationsmåleri, ådring och marmorering, samt som brytfärg till våra husfärger. Färgen tillverkas på valsverk och fylls på tub. Färgen kan även spädas med lite kokt linolja och får då konsistens, egenskaper och användningsområde som våra övriga linoljefärger.
 

Nedan hittar du baskunskper om linoljefärg, vad man bör tänka på, hur man handhar den och vad vissa utvalda fackuttryck betyder. Listan är ordnad i bokstavsordning.

APPLICERING

Linoljefärg stryks alltid tunt. Färgen flyter inte ut utan måste fördrivas med pensel i ett jämt lager. Färgen kan även rollas tunt med en lackroller på släta ytor (ex. skivmtrl., metall, slät puts).

ARBETSTEMPERATUR

Färgen innehåller inget vatten och tål frost. Grundstrykningar kan t.o.m. utföras i minusgrader men då måste underlaget vara torrt och färgen måste hållas rumsvarm. Bästa temperatur vid målning är 15-25 grader. Undvik målning i direkt solljus under varma sommardagar.

BRANDRISK LINOLJEFÄRG

Trasor indränkta med linolja kan självantända. Dränk trasan i vatten efter användning och släng den i en behållare med lock.

MÅLNINGSEKONOMI

Jämför kvadratmeterpris med andra färgtyper, istället för literpris, och Du finner att linoljefärg är en billig färg.

FÄRGGLANS

Färgen har en hög glans efter tre strykningar, men mattas efter hand och får efter c:a 3-4 månader slutglans halvblank (glanstal 30-40). Ofta reagerar man vid målning inomhus på det höga glanstalet direkt efter slutstrykningen, men redan efter en vecka ser man att färgen börjar mattas.

GULNING

Linolja gulnar i mörker och bleks av ljus. Det betyder att ingen gulning sker utomhus, obetydlig gulning inomhus i rum med dagsljus, stark gulning i rum utan dagsljus. Denna gulning är reversibel dvs. en yta som har gulnat i mörker och som sedan utsätts för ljus bleks tillbaka, och gulningen försvinner.

INSLAG

Inslag blir det då linoljan sugs in i underlaget och färgkulören ser då mörkare ut. Vid ojämn insugning visar det sig som en flammighet matt/blankt, ljus/mörkt på ytan. För att ytan ska få ett jämt utseende krävs ett jämt sugande underlag. Ojämnt sugande underlag måste först göras till jämnt sugande före slutstrykning kan ske. Inslag kan också uppkomma vid kraftig daggbildning. Undvik målning fuktiga höstkvällar.

LAGRING

Lagring av linoljefärg kan ske hur länge som helst förutsatt att inget syre kommer i kontakt med färgen. Vill man lagra en bruten förpackning, täck färgytan med en plastpåse och slå på locket ordentligt så att ingen luft kommer in. Färgen lagras bäst svalt och tål frost. Under en längre lagringsperiod kan färgpigment sjunka mot botten. Rör därför upp färgen länge och väl vid ny användning.

LÖSNINGSMEDEL/SPÄDNING

Färgen innehåller inget lösningsmedel förutom några undantag (se kulörproverna). I de fall spädning med lösningsmedel anges avser vi Balsamterpentin som består av 100% vegetabiliska terpener och är en destillerad barrträdskåda. Terpentin har en förmåga att transportera syre som förbättrar torkningen. Användare som har spätt färgen med mineraliska lösningsmedel som lacknafta och alifatnafta har också fått bra resultat. Vid målning inomhus är det viktigt att följa skyddsanvisningar för respektive lösningsmedel. I vissa fall kan man helt utesluta lösningsmedel (se tekniska anvisningar).

MÖGEL/ALG ANGREPP

Mögel/alg angrepp på färgytan är ovanligt men kan förekomma utomhus. Ofta ser det ut som små svarta prickar (jordslag). Dessa sitter ytligt, och påverkar inte färgens funktion, utan är av estetisk karaktär. Om angreppet är kraftigt och besvärande tvättas det bort och en ny färgstrykning utförs. Orsakerna till angreppen kan exempelvis vara fukt, värme, redan angripet underlag eller överskott av linolja på ytan. Vi använder zinkoxid i alla våra linoljefärger.

OXIDATION/TORKNING

Oxidation/torkning sker när linolja kommer i kontakt med luftens syre. Ljus och värme påskyndar processen. Snabbast torkning sker utomhus under sommarhalvåret. Generellt torkar linoljefärg på 1-3 dygn. Sörj för god luftväxling=syreväxling vid målning inomhus. I en ouppvärmd mörk källare torkar färgen mycket långsamt. Kyla fördröjer oxidationen men finns det gott om syre och ljus så torkar färgen bra. Underlaget måste vara torrt med en fukt-halt under 15%.

PIGMENT

Pigment som används består både av naturligt bildade s.k. jordpigment, och de av människan tillverkade s.k. syntetiska pigment. Kravet är att de ska vara ljus och luftäkta. Alla jordpigment uppfyller det kravet, men t.ex. ultramarinblått, som är ett syntetiskt pigment, är känsligt för syror i luften och kan vitna något utomhus.

RENGÖRING
 

Rengöring av händer och penslar sker skonsammast med såpa. Lösningsmedel kan också användas.

RYNKBILDNING

Rynkbildning på färgytan efter målning tyder på att färgen är för tjockt pålagd. Rynkbildning uppkommer ofta i profiler där för stora färgmängder lätt samlas.

SCHELLACK

Schellack är ett spritlösligt sekret från en asiatisk sköldlus. I målerisammanhang, (ofta kallad kvistlack), används den som isolering av kvistar och kådrika fläckar på trä inomhus före målning. Utförs inte schellackering kan kådan tränga igenom färgytan och ge missfärgningar i form av bruna fläckar. Schellack penslas relativt flödigt 1-2 ggr. och är övermålningsbar efter en halvtimme. Uppstår ändå kådgenomslag efter målning så går det att schellackera i efterhand på den målade ytan.

UNDERLAGET

Underlaget som kan vara olika trämaterial, puts, gips eller metaller måste vara torra med en fukthalt under 15% och ha ett neutralt PH värde. Målning direkt på papper och textil är olämpligt då linoljans oxidation kan göra materialet skört. Isolera underlaget först med lim eller emulsionsfärg. Silikonbaserade och vaxade ytor kan inte målas.

VIDHÄFTNING
 

Linolja har en fantastisk vidhäftning och fäster på i stort sett alla underlag. Vår erfarenhet är att färgen har god vidhäftning på andra färgtyper.

Källa:
Ottossons Färgmakeri AB
Lillegårdsvägen 14
247 70 GENARP
www.ottossonfarg.com
 

 

Mårten målar med linojefärg från Ottosson Färgmakeri AB

Stefan grundmålar med linoljegrund.

Helfransk spegel med pärlromb och dekormålning i fris